Diskussionsuppgift Teknik

Hur kan teknikundervisningen bli mer könsanpassad?

Pojkars och flickors tekniska intressen skiljer sig ofta från varandra och ur ett historiskt perspektiv har undervisningen generellt sett, ofta varit riktad mer mot pojkars intressen. För att undervisningen ska passa alla elever, oavsett kön, finns ett flertal saker vi lärare kan ha i åtanke när vi planerar och genomför undervisningen. En av dem är att undervisningen ska innehålla moment och artefakter som kan intressera både pojkar och flickor. Vissa artefakter skulle kunna ses som mer könsneutrala än andra, till exempel gammaldags klockverk, cyklar eller modern elektronik. En anledning till att modern elektronik är så pass könsneutral som den är skulle kunna vara att den etablerats i en tid som präglas av relativ jämställdhet. Använder man artefakter som generellt ses som relativt könsneutrala ökar chanserna för att elever av båda könen intresserar sig för undervisningen. Ett annat alternativ eller komplement, kan vara att ha med artefakter, mekanik eller tekniska system som generellt intresserar tjejer mer eller killar mer. Alltså att skapa en balans mellan föremål som uppfattas som könsstereotypa. På det sättet kan lärare fånga intresset hos både pojkar, flickor och personer som har annan könstillhörighet.

Vi diskuterade även hur lärare skulle kunna gå till väga för att öka jämställdheten när det kommer till deltagande i undervisningen. Av egna erfarenheter och kurslitteratur har vi noterat att pojkar generellt sett är ivrigare vid deltagande och handuppräckning. Ett sätt att få så många elever som möjligt att våga delta och ta för sig i undervingen skulle kunna vara att byta ut handuppräckningen mot ett slags slumpmässigt urval. Det skulle kunna vara ett bra sätt att ge de blygare eleverna en ”extra knuff i ryggen” för att de ska våga delta och bidra.

Vad innebär ett entrepenörmässigt lärande för eleverna och hur kan man jobba för att främja det?

Ett entrepenörmässigt lärande innebär bland annat att eleverna ska vara kreativa och hitta egna lösningar till problem, istället för att sträva efter att lösa problemet på det vis de tror att läraren vill att de ska lösa problemet på. De ska också kunna redogöra för de lösningar de väljer och argumentera för dem, samt ständigt söka förbättringar till det de har åstadkommit. Det innebär även att de ska ha ett eget kreativt handlande och uträtta saker på egen hand, utan ständiga instruktioner från lärare eller annan personal. Vissa elever är mer lösningsinriktade och framåt än andra, men om läraren har ett förhållningssätt som främjar både lösningsinriktning och entreprenörskap, kan troligtvis den absoluta majoriteten tillförskansa sig dessa förmågor.

Om lärare vill att elever ska ha ett entrepenörmässigt förhållningssätt i ämnet teknik måste även de andra ämnena genomsyras av uppmuntran till entreprenörskap. Om det bara tillämpas i tekniken finns risken att det blir mycket svårt att bibehålla entreprenörsandan hos eleverna. Det är också viktigt att eleverna själva får vara med och konstruera sin undervisning och problematisera. Det kan ge en känsla av delaktighet och bidra till att på egen hand hitta lösningar. Undervisningen får heller inte präglas av en för stark lärarledning. Om lärarledningen är för stark finns risken att den begränsar elevernas  kreativitet och hämmar initiativtagande. Sist men inte minst behöver eleverna uppmanas till att redovisa och argumentera för de lösningar de har på olika problem. Ett sätt för läraren att öva eleverna i att redovisa och argumentera är att ställa frågor som tvingar eleverna att reflektera över sina lösningar. Exempel på sådana frågor är: ”Varför valde du att lösa det på det viset och inte på något annat?” ”Om du hade fått chansen att göra om processen, vad hade du gjort annorlunda, och varför?”

 Hur ser ett bra tekniskt problem ut?

Man skulle kunna använda sig av ett batteri, 2 kablar och en mindre glödlampa, dela ut dessa komponenter till eleverna och ge dem i uppgift att få lampan att lysa. Det här problemet är bra på så sätt att det ger eleverna möjligheten att både resonera och prova sig fram till lösningen. Efter övningen kan läraren också fråga eleverna om varför lampan börjar lysa. Det optimala vore i detta fall att eleverna själva förstår att elektriciteten går genom kablarna och lampan, men möjligheten finns också för läraren att visa strömmens väg och förklara varför glödlampor lyser när elektricitet passerar genom den.