Innovatum 29 september

Tre av gruppens fem naturistmedlemmar började dagen med en trevlig morgonpromenad till Innovatum runt klockan 8.30 på morgonen. Solen sken, det var härlig morgonluft och vi såg fram emot en mycket intressant och händelserik dag tillsammans med resten av klassen på Innovatum. Resterande grupp satt snällt och väntade innanför Innovatums dörrar.

En aktivitet som vi i gruppen tyckte var passande för en elevgrupp och för att introducera begreppet densitet var när vi var med Jerry i "vattenrummet". Först fick alla en låda med olika material i, bland annat en mutter, en bit stearin, en potatis och en glasspinne. Vi skulle först dela in dem i flyttbara och sjunkande. Sedan fick vi prova våra teorier, vissa hade andra rätt, andra inte. Sedan tog Jerry fram ett ca 8 cm tjockt och 30 cm högt glasrör som han fyllde med bland annat matolja, vatten, glycerin och T-röd. Före varje gång fick gruppen reflektera över om vätskan kom att lägga sig över, under eller blanda sig med vätskorna som redan låg i röret. I slutet släppte han i de olika föremål som vi tidigare hade fått testa om de flöt eller inte. Här fick vi också gissa vart föremålet kom att lägga sig. Han förklarade hur det var på grund av densiteten i de olika föremålen och vätskorna som de la sig där de gjorde i röret. Vi fick lyfta glycerinflaskan som alla kände var mycket tyngre än en liter vatten till trots att det bara var 2/3 i flaskan.
Vi i gruppen menar att detta är en bra aktivitet för att introducera densitet då man mycket tydligt kan känna och se skillnader på hur olika lika stora massor kan väga. Eftersom Jerry visade på hemsidan hur man kunde boka rummen utan pedagog men samtidigt använda det som fanns i rummet kom samtliga i gruppen överens om att detta är ett sätt att lägga upp ett besök på Innovatum.

När det kommer till krafter kunde man till exempel märka

FORTSÄTTNING FÖLJER.....

I Lgr11 står det på s.130 i det centrala innehållet att eleverna ska kunna använda "mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar". Jerry berättade att man väldigt lätt kunde ta reda på ett föremåls densitet med hjälp av vatten. Lägger man ner ett föremål i en bytta med vatten så åker lika mycket vatten ut som föremålet väger. Alltså får man lika mycket densitet i vattnet som lämnat byttan som i föremålet. Eleverna kan också få använda vågar och testa själva hur mycket densitet ett föremål behöver för att kunna flyta/sjunka. I Lgr11 står det på s.130 att eleverna ska kunna "dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter". Här kan vi ge eleverna möjlighet att två - fyra elever i varje grupp titta, upptäcka och skriva ner sina resultat allt eftersom. Dessa resultat kan de sedan få redovisa på planscher eller dylikt och diskutera och återkoppla till i klassrummet efter besöket för att återkoppla till allt som skett.

Diskussionsuppgift Teknik

Hur kan teknikundervisningen bli mer könsanpassad?

Pojkars och flickors tekniska intressen skiljer sig ofta från varandra och ur ett historiskt perspektiv har undervisningen generellt sett, ofta varit riktad mer mot pojkars intressen. För att undervisningen ska passa alla elever, oavsett kön, finns ett flertal saker vi lärare kan ha i åtanke när vi planerar och genomför undervisningen. En av dem är att undervisningen ska innehålla moment och artefakter som kan intressera både pojkar och flickor. Vissa artefakter skulle kunna ses som mer könsneutrala än andra, till exempel gammaldags klockverk, cyklar eller modern elektronik. En anledning till att modern elektronik är så pass könsneutral som den är skulle kunna vara att den etablerats i en tid som präglas av relativ jämställdhet. Använder man artefakter som generellt ses som relativt könsneutrala ökar chanserna för att elever av båda könen intresserar sig för undervisningen. Ett annat alternativ eller komplement, kan vara att ha med artefakter, mekanik eller tekniska system som generellt intresserar tjejer mer eller killar mer. Alltså att skapa en balans mellan föremål som uppfattas som könsstereotypa. På det sättet kan lärare fånga intresset hos både pojkar, flickor och personer som har annan könstillhörighet.

Vi diskuterade även hur lärare skulle kunna gå till väga för att öka jämställdheten när det kommer till deltagande i undervisningen. Av egna erfarenheter och kurslitteratur har vi noterat att pojkar generellt sett är ivrigare vid deltagande och handuppräckning. Ett sätt att få så många elever som möjligt att våga delta och ta för sig i undervingen skulle kunna vara att byta ut handuppräckningen mot ett slags slumpmässigt urval. Det skulle kunna vara ett bra sätt att ge de blygare eleverna en ”extra knuff i ryggen” för att de ska våga delta och bidra.

Vad innebär ett entrepenörmässigt lärande för eleverna och hur kan man jobba för att främja det?

Ett entrepenörmässigt lärande innebär bland annat att eleverna ska vara kreativa och hitta egna lösningar till problem, istället för att sträva efter att lösa problemet på det vis de tror att läraren vill att de ska lösa problemet på. De ska också kunna redogöra för de lösningar de väljer och argumentera för dem, samt ständigt söka förbättringar till det de har åstadkommit. Det innebär även att de ska ha ett eget kreativt handlande och uträtta saker på egen hand, utan ständiga instruktioner från lärare eller annan personal. Vissa elever är mer lösningsinriktade och framåt än andra, men om läraren har ett förhållningssätt som främjar både lösningsinriktning och entreprenörskap, kan troligtvis den absoluta majoriteten tillförskansa sig dessa förmågor.

Om lärare vill att elever ska ha ett entrepenörmässigt förhållningssätt i ämnet teknik måste även de andra ämnena genomsyras av uppmuntran till entreprenörskap. Om det bara tillämpas i tekniken finns risken att det blir mycket svårt att bibehålla entreprenörsandan hos eleverna. Det är också viktigt att eleverna själva får vara med och konstruera sin undervisning och problematisera. Det kan ge en känsla av delaktighet och bidra till att på egen hand hitta lösningar. Undervisningen får heller inte präglas av en för stark lärarledning. Om lärarledningen är för stark finns risken att den begränsar elevernas  kreativitet och hämmar initiativtagande. Sist men inte minst behöver eleverna uppmanas till att redovisa och argumentera för de lösningar de har på olika problem. Ett sätt för läraren att öva eleverna i att redovisa och argumentera är att ställa frågor som tvingar eleverna att reflektera över sina lösningar. Exempel på sådana frågor är: ”Varför valde du att lösa det på det viset och inte på något annat?” ”Om du hade fått chansen att göra om processen, vad hade du gjort annorlunda, och varför?”

 Hur ser ett bra tekniskt problem ut?

Man skulle kunna använda sig av ett batteri, 2 kablar och en mindre glödlampa, dela ut dessa komponenter till eleverna och ge dem i uppgift att få lampan att lysa. Det här problemet är bra på så sätt att det ger eleverna möjligheten att både resonera och prova sig fram till lösningen. Efter övningen kan läraren också fråga eleverna om varför lampan börjar lysa. Det optimala vore i detta fall att eleverna själva förstår att elektriciteten går genom kablarna och lampan, men möjligheten finns också för läraren att visa strömmens väg och förklara varför glödlampor lyser när elektricitet passerar genom den.

Vi lärde oss mycket idag

Bland annat att gemet inte kommer att rulla framåt med våran konstruktion 

Exkursion Hunneberg

Det fanns många olika mossor på Hunneberg. Så vackert som skogen i Ronja Rövardotter.

och jättesmå söta paddor

Vi fick även testa på att nyckla små små djur från sjön under förmiddagen med Jens.

När höstens alla färger börjar visa sig...

Här sorterade vi löven i olika kategorier vid Hunneberg!

Trots ruskigt väder var det riktigt mysigt! 

I cirkeln har vi rönn, blåbär, Bok, Ek etc. 

Studiegruppsarbete 16/9

En burkfälla var ju ingen dum idé! Nu är det bara att vänta på att någon insekt luras in i fällan.

...höhö!

Citronfjärilens livscykel

Citronfjärilens livscykel börjar på våren då de kläcks ut sina ägg. Äggstadiet varar i runt en vecka. När fjärilen kommer ut ur äggen lever de som larver på samma planta, en brakved eller getapel, som äggen lades på. Då de har varit larver i cirka en månad bildas det en puppa, fortfarande på samma växt som fjärilen varit på under alla stadier stadier fram till de är puppor. Puppstadiet varar i ungefär två veckor före imagon är färdigutvecklad, detta skjer på hösten. När vintern kommer övervintrar fjärilen som imago genom hela vintern. I mars, när värmen börjar komma tillbaka vaknar imagon och suger med sin snabel nektar från tussilago och viden. Citronfjärilen parar sig på våren och honan kan lägga upptill 500 ägg.

Övrig fakta
Citronfjäril är en av de fjärilar som lever längst då de har en livscykel på upptill 13 månader.
Citronfjärilen lever i Afrika, Europa och Asien.
Vissa imagon kan fortfarande vara i liv då nästa generations larver kläcks ur sina ägg.
Citronfjärilen föredrar att äta (suga nektar ur) blå eller röda växter, särskilt tistlar.

Experiment

Vår undersökning om hur snabbt älgs (stor bägare vatten) jämfört med en näbbmus (liten bägare vatten) temperatur sjunker. Viktigt att ha i åtanke ifall en undersökning som denna skulle utföras på riktigt är att cellerna i en stor kropp är mycket mer effektiva än de i en liten kropp. Näbbmusen behöver äta mycket mer i förhållande till sin kroppsmassa än älgen behöver. Metabolismen per kroppsviktsenhet minskar ju större kroppen blir, så ifall det ska undersökas hur mycket energi en mus vs. en älg måste inta är detta den viktigaste faktorn.

Studiegruppsarbete 8/8

Idag har vi satt oss tillsammans i studiegruppen för att diskutera våra kommande uppgifter och påhitt. Vi började med att brainstorma kring vad för aktivitet vi kunde utföra tillsammans med klassen, men funderingarna tog ett abrupt stopp när vi inte visste ifall vi skulle befinna oss på Havets hus eller vid havet! Vi bestämde oss för att avvakta tills vi visste vilka miljöer vi kommer befinna oss i under aktiviteten.

Istället planerade vi våra intervjuer vi ska hålla med ett gäng barn, och kom fram till att göra ett experiment som bevisar att luft tar plats. Mer om detta kommer finnas i ett Drive-dokument inom kort.

Jonatan studerar i sann naturist-anda (tröjan stannade på för omgivningens skull)

Vad händer med äpplena?

Så här blev våra äpplen. Högst upp till vänster är vår äppelskiva med citron, till höger har vi en skiva som vi har doppat i vatten. I den understa raden så har vi en skiva som är helt orörd till vänster och en med diskmedel till höger. Även om inte skillnaden är extrem så ser i alla fall jag tydliga skillnader.

/Michelle

Pastanyckel

Hej. Här kommer vår grupps pastanyckel. Ber om ursäkt över suddig bild.  Vår idé går förhoppningsvis urskilja. Vi har delat upp pastan i tre huvudgrupper: Avlång, hjul och knubbiga. Vidare har vi ytterligare 4 grupper: skruvar, rak, rör och snäckformade längst ner. Efter det så har vi delat upp dem i färgkategorier och tillslut storlekskategorier: mega/mini samt gjort en uppskattning i cm.

// Michelle